Projektarbetet igen

Projektarbetet är så gott som klart, väntar bara på godkännande av det muntliga.
Skriftliga delen
IKT-guiden för eleverna
IKT-guiden för lärarna
Muntlig redovisning

Distansundervisning

Nu när projektarbetet är inlämnat så har jag sakta men säkert börjat ställa över hjärnan på läsårsförberedelse och där ingår ett nytt uppdrag som projektledare för gruppen som skall distansundervisa. Primärt är tanken att man ska använda Adobe Connect som jag skrivit om tidigare. Jag börjar dock bli fundersam på hur det kommer att fungera då rekommendationen är att man inte har mer än 8 som har webbkameran igång samtidigt. Detta förutsätter då att alla deltagare sitter på en bra uppkoppling. Eleverna kommer att sitta i ett klassrum på respektive ort och då vara uppkopplade till det trådlösa nätverket. Åtminstone alla eleverna i samma klassrum kommer då att sitta på samma trådlösa åtkomstpunkt och dela på kapaciteten där. Det förutsätter också att alla eleverna har webbkamera och fungerande headset (vilket tidigare visat sig vara lite problem).
Redan nu ser jag faktorer som kommer att påverka och stressa undervisningssituationen. Hur löser man då problemet? Skall bara läraren ha video igång så att det blir som en vanlig föreläsning? Då tänker du kanske att det blir svårt med återkopplingen? Jo, fast det finns funktioner för det också. Eleverna kan räcka upp handen (jo det finns en sån funktion i systemet) och sedan få ställa frågor, eventuellt också koppla på sin kamera då. Ett bättre alternativ som jag känner är att man parallellt kör Twitter via en speciell hashtag för frågor och kommentarer kring lektionen. Det har dessutom fördelen att det ligger kvar efter lektionen, vilket underlättar både för de som är med på lektionen och de som missat den.
Pust! Mycket förvirrade tankar just nu omkring detta... Jag är också lite orolig att när man har 20 elever som har kameran igång så kommer det att ta mycket av uppmärksamheten ifrån läraren. Någon som har erfarenhet av detta?

88 tips för nyblivna lärare (och oss andra också)

Ytterligare ett Twitter-tips från @Anna_Kaya är 88 tips som är en stor del sunt förnuft, men något vi behöver påminnas om ibland.

Kreativt användande av Twitter i undervisningen

Lagom när jag håller på och skriver om hur man kan Twittra i undervisningen så kom det ett tips från @Anna_Kaya om 28 kreativa sätt att använda Twitter i undervisningen.

Alla har tio minuter

@Skollyftet tipsade om instruktionsfilmer under tio minuter på Under Ten Minutes. In och kolla om du kan lära dig något nytt :)

Diigo

Diigo är en tjänst på nätet som låter dig bokmärka sidor, göra överstrykningar och lägga till noteringar. Dessa finns kvar nästa gång du besöker sidan. Det finns även lärarkonton med ytterligare möjligheter att dela sidor med grupper av elever, m.m. Läs mer om lärarmöjligheter.

Massor med material

Via @Anna_Kaya på Twitter fick jag tips om @kbkonnected som satt ihop en hel uppsättning Livebinders med anknytning till skolan. In och botanisera :)

Passionsbaserat lärande

De allra flesta som arbetar i skolans värld vet nog att passion är det som driver både oss lärare och elever som vill lära sig någonting. Tina Barseghian skriver ner sina nio punkter för passionsbaserat lärande där vi alla kan få en påminnelse om vad det handlar om.

Tack till @stefan_palsson för tipset.

Udemy - ett verktyg för att skapa kurser online

Läs Alastair Creelmans blogginlägg om Udemy. Verkar vara ytterligare ett trevligt verktyg :)

Instruktionsfilmer

Trött på att läsa instruktioner? Ramlade idag över en bra blogg som samlar instruktionsfilmer istället. http://instruktionsfilm.wordpress.com/

Mobiltelefonen som lärverktyg

I Afrika har man hoppat över steget med fast telefoni och gått direkt på mobilen. De ligger långt före resten av världen när det t.ex. gäller att använda mobilen som bank. Andra förutsättningar ställer också andra krav på utvecklingen av applikationer, vilket kanske kommer att ge fördelar även för oss i västvärlden.
På tal om mobiler så har Apple öppnat en egen avdelning med appar för lärare.

Projektarbete

Mitt projektarbete i kursen Digital kompetens och lärande – IKT och pedagogik för det 21:a århundradet kommer att bli att ta fram en grunduppsättning med IKT-verktyg som eleverna på vår skola skall ha samt att skriva en handledning för elever och lärare i hur det skall användas. Till min hjälp kommer jag att ha kunskaper från kursen och från bloggar och annan kunskap som hela tiden flyter in.

Lärarlegitimation

I en artikel i DN idag så förfasas man över att "Klimatet kommer att bli tuffare ute i skolorna" nu när lärarlegitimationen har blivit införd och att det faktiskt innebär att man även kan bli av med den om man inte sköter sig. Vad är det att bli orolig för? Om man inte sköter sitt jobb är det väl jättebra att man blir av med det. Undervisning är ingen lek utan faktiskt hårt slit för våra barn och ungdomar och då är det väl jättebra att t.ex. lärare som dricker eller trakasserar elever faktiskt blir av med möjligheten att vara lärare? Det kommer säkert vara en del föräldrar som överutnyttjar möjligheten till anmälan i början, men jag tror på att systemet kommer att självsaneras och välkomnar verkligen legitimationen.

Google kan snart allt

Läser om Google+ och inser att snart har Google alla funktioner man vill ha :) Det är inte riktigt färdigt för användning ännu, men läs inlägget hos Marie så får du nog precis som jag lite nya tankar om hur man kan använda det i undervisningen.

QR-koder

Jag måste bara få dela med mig av ett blogginlägg som jag såg igår om QR-koder (tack Camilla). Visst blir man lite sugen på att prova! :)

Lag och rätt på Internet

Efter att ha läst igenom källor som Kolla källan och lyssnat på jurister så känns det lite som att det man får göra på nätet är...ingenting. Möjligen får du publicera en text du själv har skrivit, bara du inte pratar om något som är upphovsrättsskyddat. Säg att skolan sätter upp en teaterpjäs och sedan filmar den för att lägga ut en snutt i reklamsyfte på hemsidan...FAIL. Eller att jag vill visa en reklamfilm som gått på TV3 för mina elever i Marknadsföringskursen...FAIL. Jag gör en Powerpoint presentation där vi diskuterar annonser som blivit fällda av Reklamombudsmannen och i presentationen finns det bilder på annonserna. Skulle någon elev missa lektionen så får jag inte lägga upp presentationen på Intranätet (men däremot får jag skriva ut den och ge till eleven). Samma sak om man ger eleverna i uppgift att dokumentera sin stad med bilder. Kanske fotar man då en staty som är speciell för staden, t.ex. Rosenbom i Karlskrona. Den redovisningen som eleverna gör får inte läggas ut på hemsidan eller på Intranätet. Funderar just på om man ens får lämna in uppgiften i ett LMS?
Man blir minst sagt lite frustrerad! Men nu ska vi titta på den positiva sidan, man kan faktiskt lösa delar av problemen. Grundregeln är: fråga först. Ta kontakt med den som har upphovsrätten och fråga om du får använda en bild i ett elevarbete t.ex. Tyvärr är detta inte alltid så lätt fick jag erfara när jag skulle låna en Lotta Engberg-låt till en presentation. Efter en veckas jagande och mailande med olika skivbolag så gav jag helt enkelt upp och tog fri musik istället. Detta är också det säkraste alternativet; att använda sig av fria bilder och fri musik, t.ex. med Creative Commons-licens.
Skyddet finns ju såklart där av en anledning nämligen att skydda upphovsmännen och det kan ju vara bra för oss som lärare (och elever) eftersom vi då har rätten till vårt eget material. Om man nu inte är lärare på någon annan nivå än högskola/universitet för då har arbetsgivaren rätten till material som skapas på arbetstid.
Grundregeln är att allt som du skapar själv har du också rätten till och du kan bestämma hur det ska användas. Tar du ett fotografi så är det ditt och du bestämmer över det, men om det är människor med på bilden så måste du be om tillåtelse innan du publicerar det på nätet. Det kan rent allmänt vara ganska bra att be om tillåtelse innan du fotar också, även om du inte behöver det i Sverige. På samma sätt har eleverna rätt till sina arbeten och om du vill ha en elevuppgift som exempel för kommande elever så måste du be eleven om lov.
Om du nu trots allt bestämmer dig för att bedriva din undervisning på nätet, t.ex. i form av en blogg där eleverna kan skriva, så har du uppsiktsskyldighet för den enligt BBS-lagen. Du måste alltså med jämna mellanrum gå in och kontrollera allt som skrivs eller läggs upp där så att det inte bryter mot lagen.
Allt kursmaterial (inom kommunal och statlig verksamhet) är offentlig handling. Det kan gälla inlägg på en blogg eller inlämningsuppgifter som eleverna har gjort. Undantaget är om de skyddas av sekretessprincipen. Detta gäller även mail som du som lärare får och inte kan kasta hur som helst, utan måste gallra enligt de principer som finns. Än så länge är friskolorna undantagna från detta, men det är nog bara en tidsfråga... Tänk även på att efter att en kurs är avslutad så måste allt material arkiveras på lämpligt sätt.

Lärobjekt

Efter att ha läst på lite om öppna lärobjekt (OER) så inser jag att det är precis det jag hållit på med i ett år nu när jag drivit Bortom Skrivmaskinen, fast inte just under begreppet OER. Jag tog en av beskrivningarna från bloggen och gjorde om till filmformat med hjälp av Camtasia Studio för att få prova på det också.



Denna inspelningen gjordes på ett försök utan någon redigering eller manus och det kan jag nog konstatera att man bör ha. Det är lätt att staka sig och bli stressad när datorn inte riktigt hänger med. Alltså bör man nog torrsimma en gång innan man gör den färdiga inspelningen.
Tycker ni andra att instruktionen är lätt att förstå?

Källkritik

Efter att ha gått igenom källkritikavsnittet hos LU vet jag inte om jag blivit speciellt klokare. Bra tips och övningar, men hur ska man veta vad som är rätt? Är "negersoldat" en markör som indikerar att det är en förfalskning t.ex.? Det är svårt att lära sig när man inte vet om det man lär sig är rätt eller fel. De frågor man ska ställa sig när man granskar materialet var däremot bra, men för min personliga del vill jag ha mer konkret så jag vet om jag gör rätt.
Kanske känns det mer naturligt när man väl börjar granska källorna till projektarbetet sedan.

Informationssökning

På Twitter fladdrade det förbi ett uttryck häromdagen som passar bra i sammanhanget: "Vi har gått från en informations-öken till en informations-tsunami" (Dr. Joyce Valenza, Librarian Springfield Township High School, @joycevalenca). Visst känner man ibland igen sig i den beskrivningen. Tittar man på hur eleverna söker så är det ju sällan de går till sidan två på Google. Finns det inte bland sökresultaten på första sidan så finns det inte! Förhoppningsvis lyckas vi så småningom lära dem att världen är lite större än så och hur man ska hantera sina sökstrategier. Fast på gymnasienivå är det sällan tal om att söka i databaser, åtminstone inte i mina ämnen. Fast jag godkänner å andra sidan Wikipedia som källa ;)
Kursen i informationssökning var inte den första jag gått igenom då vi handgripligen fick en under lärarutbildningen också. KTHB:s variant tyckte jag om eftersom den gav en hel del trick till hur man skulle söka. När jag skrev examensarbetet använde jag databaser för att få fram litteratur, men det var några minuter av många års studier så det känns inte som att det har speciellt mycket relevans. Jag har lite svårt att se nyttan med databaserna och därför blir det nog lätt att man undviker dem. För mig känns det som att det är först på forskarnivå som det börjar bli aktuellt. Har ni andra använt er av databaser för skolarbetet?

Digitala presentationer

Hej, jag heter Fredrik och jag är Powerpoint-missbrukare... Fast jag lovar att skärpa mig :) Jag fick tips av en annan lärare på hur man bör tänka om Powerpoint här i våras och börjar sakta försöka lära mig att tänka i nya banor. Men det är inte helt lätt efter många år av felaktig inlärning. Jag har nu pinsamt nog insett att jag använder mig av Powerpoint som ett stöd för mig snarare än för eleverna. Första tanken blir nu bild istället för text för att förstärka det jag talar om, annars ska presentationen inte vara med.
Mina digitala presentationer har haft dubbla syften, dels för lektionen och sedan även som repetition för eleverna och även för de som missade lektionen. Fast där ska jag försöka tänka om och lägga det materialet i ett textdokument istället.
Tipsen om Pecha Kucha var bra, men fungerar kanske inte alltid. Svårt att fylla 80-minuters pass med bara en 6.40 presentation...
Gapminder är ett utmärkt verktyg som jag använde mig av första gången i år när jag körde Internationell Ekonomi där det passade utmärkt för att visa hur utvecklingen skett i världen.
Prezi är ett nytt verktyg för mig som jag såg först för ett par veckor sedan och nu har jag provat att göra min första Prezi-presentation. Lite klurigt i början innan man förstår hur det fungerar...jag hittade till exempel ingenstans att radera när man hade gjort fel på t.ex. en frame. Men det har helt klart potential eftersom man chockerar de som ser presentationen :) Speciellt gillar jag möjligheten att man kan lägga in en bild och sedan komma tillbaka flera gånger till olika delar av den. Sen får jag se om det är något jag kommer att använda i framtiden eller om man ramlar tillbaka i PPT-träsket.
Har du gjort någon riktigt lyckad digital presentation? Vad var tricket i så fall?

Lärande spel

Spelet kan ibland ha en given plats i undervisningen, framförallt tror jag det gäller de yngre årskurserna. Jag provade först pingvinen Jiji som tränar bland annat matematiska förmågor och sedan Historiedetektiven. Båda var fängslande och innehöll bitar som höll intresset uppe, samtidigt som man tränade förmågor.
Näst på tur var Battlefield Heroes, ett klassiskt first person shooter (FPS) på krigstema. Här tränar man t.ex. på tekniker för förflyttning, taktik, reaktion, samarbete. Eftersom jag spelat liknande spel tidigare så går det ganska enkelt att komma igång och förstå sig på hur det fungerar. Sen är det lätt att fastna :) Fast efter en timmes spelande så har jag svårt att se hur just den här typen av spel skulle bidra till undervisningen. Däremot kan jag med spelets dramaturgi se fördelar. Jag kommer att använda mig utav ett spel i undervisningen nästa år som heter Cargo Bridge där eleverna ska få förståelse för fackverk på ett underhållande sätt. Jag tror definitivt att spel kan användas i undervisning, men då ska de vara anpassade för just det och inte generella underhållningsspel där man inte kan hitta en koppling till undervisningen.

Midsommar!

Maypole, a photo by Andrea Resmini on Flickr.

Nu tar vi midsommarledigt :)

Virtuella världar

Nu har jag gått (och flugit) omkring i Second Life för att försöka få ett grepp om verktyget. Jag har sett referenser till det tidigare men först nu provat på. Navigeringen i miljöerna är ganska lättförståelig men efter att ha spelat spel i motsvarande miljöer så saknar man möjligheter som att kunna springa, gå i sidled och hoppa. Fast det är säkert bara en fråga om vana.
Jag provade lite olika platser som var kopplat till utbildning men förstod aldrig vad de skulle vara bra för... Jag kan visst förstå vitsen med att bygga upp klassiska miljöer och även miljöer som aldrig funnits, t.ex. miljön i MacBeth. Däremot har jag lite svårt att förstå att en kurs i redovisning har fått eleverna att förstå bättre.
Poängen med att  finnas som skola i SL är väl ungefär som med en hemsida att man syns på ytterligare ett ställe. Däremot ser jag ingen vinning med det utan kan nog se femtio andra sätt att öka intresset på som kräver betydligt mindre energi. I min egen undervisning skulle jag kunna tänka mig en industrianläggning där man kan gå innanför skyddsgaller, men det känns knappast värt besväret.
Jag har letat information och videos men hittar inte något bra exempel som visar på den praktiska nyttan av SL.
Usch, jag känner mig bitter nu med nya sätt att lära ut på, men samtidigt måste man vara lite realist och när jag inte hittar tillräckliga fördelar så blir det bara ytterligare ett verktyg som snarare begränsar än infriar.

E-möten

Videokonferenser för gemene man har enligt min erfarenhet en tendens att fungera ganska dåligt. Datorer som inte orkar med överföringen, problem med ljud och problem med nät. När man väl får det att fungera så har det sina fördelar i att alla är samlade samtidigt och man kan dela dokument och göra anteckningar (vilket man även skulle kunna göra med telefonkonferens och Google Docs). Att se varandra uppfattas säkert som fantastiskt bra av vissa, men jag har haft svårt att se fördelen med det under de år som jag använt mig av olika konferenssystem. Fast det kanske mera handlar om mötena i sig som inte tillfört så mycket, snarare än tekniken ;)
I höst kommer jag att undervisa i Internationell ekonomi med elever på fem olika skolor och då kommer vi bland annat att använda Adobe Connect. Min kollega som använt det länge tycker att systemet passar bäst med 5-7 deltagare och jag ska ha 21 så det kommer att bli spännande att se hur det ska fungera. Det pedagogiska upplägget kommer att vara i föreläsningsform med möjlighet för eleverna att hela tiden Twittra om materialet som jag tar upp. Jag tror att detta kommer att höja kvaliteten när frågor inte blir bortglömda samtidigt som att materialet inte blir för uppstyckat.
Utmaningar är att få tekniken att fungera och att få mötesdisciplin. En funktion som jag tycker mycket om i Adobe Connect är möjligheten att räcka upp handen, vilket fungerat bra när vi lärare använt verktyget i alla fall, sen får vi se om det fungerar lika bra med eleverna.
Bara att flytta traditionell klassrumsundervisning till digitala medier gör inte en kurs bättre så man får nog fundera på vad man vill med e-möten och om det finns alternativa metoder som fungerar bättre.

Interaktiva tavlor

Utan att haft möjlighet att prova någon tavla så ska jag ändå försöka ge min syn på saken :)
Att arbeta med datorn interaktivt innebär på traditionellt sätt att man är låst vid datorn och inte är vid tavlan för att markera vissa saker eller lägga till. Därför blir det ofta så att jag väljer bara tavlan istället, med alla nackdelar som det innebär med att man inte kan flytta på det man skrivit och när man suddat tavlan och sedan tre minuter senare kommer på att man vill visa samma sak igen. Den interaktiva tavlan kan hjälpa till att överbrygga det här gapet men det finns både för och nackdelar.
Jag har fastnat för Smartboard, ett av de vanligare verktygen som är uppe för ständig diskussion inom vår koncern. Först ett exempel bra användning av Smartboard tillsammans med det svenska verktyget Algodoo.

Visst blir man lite sugen på att skaffa en Smartboard till alla klassrum! Och gärna en att ha hemma också när man ska försöka förklara saker för barnen ;)
Redan idag så arbetar många av oss med projektor mot tavlan och kompletterar genom att rita. Problemet som man har då och som även återfinns med Smartboardlösningen är att man står i vägen för bilden. Av de filmer jag tittat på så har de allra flesta lärare en ganska obekväm arbetsställning för att inte dölja bilden, ett inte helt optimalt sätt att arbeta på i längden. Andra nackdelar blir att man arbetar med ryggen mot klassen och när man vänder sig om så får man projektorljuset i ögonen.
Tablet-PC eller helt enkelt en ritplatta skulle då kunna vara ett bättre alternativ, men där missar man återigen möjligheten med att peka på just det man arbetar med. Vem har inte haft sin skärm uppe på projektorn och sedan pekat på skärmen för att förklara vad eleverna ska titta på? ;)
Det är lätt så att Smartboarden bara blir en vanlig whiteboard om man inte får inspiration till hur den skall användas och då är det en ganska dålig investering. I "Interaktiva skrivtavlor och lärares interaktion" skriver Sangell & Johansson att den funktion som är mest använd är just att spara ner det man skriver på tavlan. Just det åstadkommer man billigare med Tablet-PC och ritplattor så jag fortsätter att vara intresserad men inte helt övertygad.

Personliga lärmiljöer

Den personliga lärmiljön, PLE, tror jag kommer att bli framtiden för hur eleverna lägger upp sitt lärande. Istället för att skolan skall sätta upp en miljö och styra vilka verktyg som eleven kan använda så styr eleven över sitt lärande och skapande. Likheten med LMS finns förstås men man använder verktyg som man är van vid istället för att lära sig nya. Att diskutera med en klasskamrat i LMS:et känns tillkrånglat när man ändå pratar på Facebook och då är det bättre att lägga till FB i sin PLE och dra nytta av verktyg som man faktiskt använder i sin undervisning. Fördelen är också att eleverna kan använda verktyg som vi inte hade en aning om fanns.
Nackdelen som jag spontant kan känna är ju att läraren tappar lite kontrollen och för elevens del att det kan vara lätt att tappa koncentrationen. Hur fokuserar man på bara lärandet i Facebook t.e.x?
Symbaloo skulle säkert fungera fast inte för alla elevgrupper. Jag tror att de som är duktigast på att organisera också kommer att ha störst nytta av Symbaloo som verktyg. Kan man som lärare göra en mall som eleverna sedan kan justera som de känner för, men som ändå innehåller en bas av verktyg?
Peer-to-peer-lärande är en del av det informella lärande som är 85% av allt lärande vi gör. Även under det formella lärandet så arbetar vi med grupparbeten vilket är en form av P2P-lärande. Nackdelen med den här typen av lärande är att det måste finnas drivkraft för att det ska fungera. P2P har klara fördelar vilket påvisas i The theory and practice of online learning: "In our work, we found that student-led teams can result in
higher levels of cognitive, social, and even teaching presence, than those
led by teachers" (Rourke & Anderson, 2002).

LMS verktyget BILDA

Efter att ha klickat runt lite i verktyget BILDA så ska jag försöka sammanfatta de olika delarna enligt uppgiften.

Att skapa en innehållssida var ganska enkelt och kändes naturligt eftersom det påminner om hur man arbetar i en blogg. Jag gjorde en enkel instruktion i hur man kan använda Excel för att göra enkäter till diagram.

Skapande av forum, göra inlägg på anslagstavla, skicka meddelande var inte speciellt konstigt. Projektgruppen var inte fullt lika intuitiv då jag inte riktigt förstod vitsen med att alla användare visas i listan över ansvariga. Först tänkte jag att det var konstigt att man inte bara visar gruppmedlemmerna där, men sen tänkte jag om lite och insåg att man kan ha en ansvarig utanför gruppen, t.ex. ansvarig lärare för projektarbete på gymnasiet.

Om jag skapade en ny kurs i BILDA skulle jag kastas mellan valen att bara ta med de verktyg jag verkligen använder eller att aktivera ALLT. Eller kanske helt låta bli systemet :) Det kräver ganska mycket energi av mig som elev att bara manövrera omkring i systemet och leta efter vart jag ska ta vägen och rädslan att missa något för att man inte klickat rätt på alla ställen. Det finns så många val att man ignorerar det som man inte behöver för tillfället. Detta gör att, i alla fall jag, efter de obligatoriska uppgifterna som innefattar diskussionsforumet helt har lagt det åt sidan. Kanske inte riktigt det arbetssätt som skaparna av kursen har tänkt sig? Reagerar ni andra likadant på systemet?

Confused by Smiley Stew, on Flickr

Lärplattformar

Jag har själv studerat på distans de senaste 12 åren och då kommit i kontakt med ett otal lärplattformar (LMS). Jag har även använt två i min egen undervisning, WebCT och Moodle. WebCT har numera gått över i Blackboard som används av bland annat Högskolan i Gävle. LMS:er som jag använt som student är bland annat First Class, Blackboard och It's learning.
Jag har tidigare tyckt att det varit svårt att hitta ett LMS som innehåller allt som man vill ha, men nu börjar jag tänka om lite. Det är så lätt att bli låst i ett system. Både WebCT och Moodle hade bra möjligheter för att lägga in uppgifter och sedan bedöma dessa, men bara med siffersystem vilket inte stämmer speciellt bra med formativ bedömning ;) Jag tror också att man fastnar för mycket i vad systemet klarar eller inte klarar istället för att tänka på vad man faktiskt vill åstadkomma. Jag tror faktiskt att LMS som verktyg är på utdöende och att lärare och kanske framförallt elever istället kommer att skapa sina personliga lärmiljöer genom att koppla ihop de verktyg som passar just mig.
På vår skola och säkert andra så arbetar man med minst dubbla verktyg då frånvarorapporteringssystemet inte är tillräckligt bra för att använda i undervisningssyfte. Det är just detta som jag ser som en del av problemet, det går inte att ha ett verktyg som klarar ALLT som man vill göra. Då är det bättre att bita i det sura äpplet och inse att det blir flera system och försöka centrera kring eleverna.
Eleverna måste kunna skapa och inte bara svara på fördefinierade uppgifter. Ger man eleverna fria tyglar att välja redovisningsmetod så kan det bli hur bra som helst och det vill vi ju inte hämma med ett LMS som styr hur vi skapar uppgifter och hur eleverna redovisar?

Podcast...away

iPod Headphones Collection a photo by williamli on Flickr.

Första podcasten är skapad. Det blev nog mest en insändare i debatten om IKT eller snarare avsaknaden av IKT i skolan. Jag valde att arbeta i Audacity som jag har använt någon gång tidigare, bland annat i ett samarbetsprojekt med Svenska där eleverna fick göra radioprogram som en redovisningsform.
Verktyget är hyfsat lättanvänt när man väl lärt sig hur man ska göra och jag fick ytterligare ett par användbara tips efter att ha sett instruktionsvideon. Podcasts och Screencasts har båda sin plats i undervisningen, fast på olika sätt. Podcast ser jag mera för inspelning av föreläsningar eller för att lyssna på fördjupningsmaterial inom ett ämne. En screencast är däremot utmärkt när man skall demonstrera hur någonting fungerar eller hur ett moment skall utföras.
Risken med podcast är att det lätt blir lite tråkigt att lyssna på, man tappar koncentrationen.
Sammanfattningsvis tyckte jag att det var förvånansvärt enkelt att göra en podcast.
Lyssna på min podcast.

Tweet, tweet, incoming message

Jag tillhörde länge den kategorin av människor som såg Twitter som ett forum där man meddelade "Tittar på tv." eller "Går och bajsar", men efter ett tips från en kollega så gav jag mig på det ur en mera seriös vinkel och nu kan jag nog inte leva utan det :) Jag följer #skollyftet där man får massor med bra tips hela tiden. Ur flödet så hittar man sedan personer att följa också. Självklart försöker jag också bidra till flödet med tankar och funderingar. Mer kommer det nog att bli vartefter den här kursen fortlöper. Istället för Twitters hemsida så använder jag TweetDeck som jag tycker är enkelt att använda, både i datorn och mobilen. Jag kommer att använda mig utav Twitter med eleverna till hösten och lägger in Twitter-konto som ett måste för nya elever.
Ning använder vi på den ena skolan där jag arbetar och det har fungerat jättebra för diskussioner mellan lärare omkring våra kurser, betyg och bedömning, m.m.
Facebook i undervisningen har jag svårare att se trots att jag använt det i flera år och har alla mina elever som vänner där. Är med i en grupp om Geocaching i skolan (Geocaching with children), men ser inte just nu användningssätt för skolarbete med eleverna. Goda exempel mottages gärna! :)
Det är en evig diskussion bland lärare om huruvida man ska ha sina elever på Fejjan och om de då skall se allt. För mig har det aldrig varit några problem utan helt naturligt. I grunden bygger systemet på att man ser allt som vännerna gör och detta är eleverna vana vid och delar kanske med sig betydligt mer än vad vi lite äldre gör. Jag ser snarare fördelen att man ser direkt om det kommer något elakt påhopp som man då kan hålla koll på. I tidigare Lunarstorm och nu FB så har diskussionen om mobbning alltid funnits, men det är extremt sällan som man ser något sådant tycker jag.

Bokmärken

På den tiden när man samlade på änglar var det inte så stora problem att hålla reda på sina bokmärken ... värre är det nu när man sparar ett bokmärke varje gång man ser något intressant. Sen har man svårt att hålla reda på vad de olika bokmärkena innehåller eller att man ens har sparat det när man har behov av innehållet, utan då googlar man istället. Sociala bokmärken är ett sätt att hantera detta på då man förutom själva bokmärket också kan sätta en sökbar tagg på varje bokmärke. Den största fördelen som jag ser är dock att man kan dela en bokmärkeslista, t.ex. för en viss kurs. Vartefter lärare och elever hittar bra länkar så kan man dela med sig av dessa på en gemensam lista. Kommer eleverna att dela med sig eller håller man på informationen när man väl hittat den? Förhoppningsvis delar man med sig och hjälper andra i hopp om att själv bli hjälpt någon gång när man själv kör fast. Man kan ha en generell bokmärkeslista för en kurs, ett program eller kanske en hel skola. Är det någon som använt den här typen av verktyg för "länkar som är bra för just vår skola"? Jag kan verkligen tänka mig att göra det, om det inte redan finns inbyggt i det nya intranät som kommer till hösten.
Precis som jag skrev om Goggle Docs så tror jag att taggar kommer att krävas för att vi skall kunna ta oss fram i framtidens informationsträsk med ett extremt överskott på information.

Mitt taggmoln på Delicious.

Lägerdelaren Wikipedia

På vår skola är Wikipedia verkligen en lägerdelare, de som VÄGRAR att eleverna ens är i närheten av Wikipedia på ena sidan och på andra sidan de som tycker att Wikipedia är det absolut bästa stället att börja leta information. Största motståndet finns i de klassiskt källkritiska ämnena som Svenska, Historia och Samhällskunskap. De som är mest positiva är istället lärare som är ganska bra insatta i IKT. Det ska bli lite spännande att se hur folk i den här kursen tänker omkring Wikipedia!
Själv är jag klart för! Jag tror på kollektiv kunskap och inbillar mig att det leder till en större kunskap omkring ett ämne ifall flera bidrar med kunskap. Dessutom är det så många som sitter på Wikipedia att eventuella felaktigheter rättas ganska fort.
Nackdelen med Wikiformen kan just vara att den är öppen och man aldrig riktigt vet vem som ändrar. Om du refererar till Wikipedia så är det inte alls säkert att innehållet är likadant efter en timme... Detta gäller i och för sig hela nätet och blir en stor utmaning för den akademiska världen ju mer web 2.0 växer.
På vår skola har vi precis startat en Wiki för datorkurserna där eleverna fyller på med kunskap vartefter de löser problem, som en del i utbildningen. Dag för dag blir detta en ovärderlig kunskapsbank.

Artikeln som jag var inne och ändrade i är om Geocaching.

Ni som redan använder Wiki eller tänker göra det, hur arbetar ni?

Youtube i undervisningssyfte

40 miljoner klipp om dagen startas på Youtube enligt DN 2011-06-20. Är det verkligen vettig användning av tid? Ibland kan det faktiskt vara det för det finns en hel del nyttigt på Youtube, problemet är väl bara att hitta det. Jag har redan använt det i undervisningssyfte för att visa t.ex. robotanläggningar och jag kommer att fortsätta använda det eftersom det finns otroligt mycket bra beskrivningar. Dock tveksamt om jag kommer att göra egna filmer, men det får man se.
Ett sätt att använda mediet på är att sälja sig själv i platsannonsform:



Ett av mina favoritinslag.

Min egen kanal med en tafflig video.

Att tänka om

När man börjar undervisa med Web 2.0 metoder så måste man våga tänka om också och inse att det inte bara handlar om att lägga ut sina PowerPoint på nätet :) I Education for a digital world visar man bland annat på forskning om att föreläsningar inte fångar eleverna på nätet på samma sätt som det kan göra i ett klassrum. Vi som pedagoger får börja tänka i lite nya banor och det kan ta lite tid att komma ur invanda hjulspår. Att eleverna får skapa och samarbeta är två saker som återkommer på flera ställen där man läser om Web 2.0 och nya undervisningsmetoder, t.ex. i Blooms omarbetade taxonomy. Att skapa 2.0 kurser som uppmanar till kreativitet och samarbete kan hjälpa pedagogerna att komma ur rollen som föreläsare. "In a 2.0 course, instructors will no longer be able to rely simply on presenting material; they will be involved in a mutually stimulating, dynamic learning environment." (Education for a digital world, s. 15)
Samarbetet får dock inte släppas iväg för långt för då finns risken att det blir anarki eller att gruppen lär sig fel saker.
I samma skrift pratar man också om vikten av reflektion, precis det vi gör i den här kursen. För varje inlägg som man skriver här så börjar jag sakta inse vitsen med reflektion ;)

Fina Flickor på Flickr

SP3 på trappan, a photo by Fossing_se on Flickr.

Flickr är ett bra sätt att dela bilder på, även om jag för det mesta delar bilder på Facebook istället. Skall man däremot tänka på att använda bilderna så erbjuder Flickr ett brett utbud av bilder som man ofta kan använda med Common Creative-licens. Detta är en fördel om man ska ha
bilder till bloggar, webbsidor, presentationer, m.m. Då jag själv tar en hel del bilder så blir jag glad om någon använder bilden och kan därför tänka mig att publicera med CC. Eleverna behöver läras upp i CC-tänket och frågan är som vanligt i skolan, VEM som ska lära de detta. Ligger det naturligt i källkritikblocket? Hur löser ni andra denna typen av problematik nu när datorkunskapen är borta från skolan?

Passar på att dela med mig av en annan fin bild som jag hittade på Flickr också :)

Sphynx, RI Pet Show 2009, a photo by GalaWebDesign.com on Flickr.

Google Docs

Google docs har många fördelar eftersom det är gratis, tillgängligt överallt där du har Internet och du behöver aldrig fundera på var ditt dokument finns. Lite fundersam blir jag dock på hur strukturen klarar när man har ett par tusen dokument. Troligen handlar det mest om att tänka om ifrån mapp-struktur till att söka bland dokumenten istället. Jag blev glatt överraskad när jag upptäckte att snabbkommandon från Excel fanns i Google Docs :) Men däremot saknade jag animeringsfunktionen i presentationsverktyget. Kanske är det bara jag som inte förstår hur man tar fram en punkt i taget, t.ex.?
En stor fråga när det gäller att flytta över sina dokument till någon utanför ens egen kontroll är just vad som händer med innehållet. Är det säkert? Vem äger det? Läser man Copyright-copyleft så är det ju ganska självklart att man äger det material man skapar och det säger Google även gäller det du producerar i Google Docs...MEN de har rätt att använda och förändra ditt material. I grunden handlar det här om en skrivning som måste göras för att de ska kunna lagra ditt material på elektronisk väg, fast det öppnar ju även fallgropar för hur de i framtiden kan tänkas använda det. Jag väljer i alla fall att lita mer på fördelarna och kommer att lära mina elever att använda Google Docs, framförallt för samarbetsmöjligheterna.
Läs en längre diskussion om riskerna på Classroom 2.0
En annan nackdel jag kan se är att man måste ha ett Google-konto för att kunna samarbeta i ett dokument, men det känns som ett litet pris att betala för de fördelar man får.

Mitt exempel på ett utdelat dokument

Grupplärande och individuell bedömning

I Web 2.0 content for learning and teaching in higher education så tar man upp frågan om just grupplärande och individuell bedömning. Grupplärandet ökar för det mesta lärandet eftersom man får in fler aspekter och utvecklar tankarna, men för oss som lärare gäller det att bedöma eleverna individuellt vilket inte alltid är lätt. Bloggen bör ju vara en form där man successivt kan följa eleverna och se vem som har sagt vad. Finns det någon med större erfarenhet som har något tips?

RSS flöden

Jag har haft Google reader igång ett tag för att följa bland annat Braigt, IKT-skafferiet och IT-mamman. Fördelen med RSS är ju att jag slipper surfa runt på bloggar och leta efter nya inlägg utan istället har jag allt samlat på samma ställe. Nackdelen är att jag glömmer bort den :) Det gäller att komma ihåg att öppna sidan också. Eftersom jag alltid har webbläsaren igång så hjälper det inte att ha den som startsida heller... Jag skulle nog hellre behöva ett verktyg som mera aktivt visar nyheter...har du ett tips på en mera aktiv RSS-läsare för Windows miljö?

Bloggar för undervisning

Läste precis om 7 sätt att använda bloggar i undervisningen och fick såklart lite inspiration. Jag tänkte mig att använda Twitter som återkoppling efter lektioner och kanske även för att eleverna ska få sammanfatta sitt loggboksskrivande i Projektarbetskursen, men nu funderar jag på om inte detta ska vara komplement till bloggandet. Det finns en stor vinst med att reflektera över sitt eget lärande i bloggform också. Fast då gäller det också ATT eleverna skriver. Det får inte bli en extra belastning utan eleven måste känna att det ger något också. Någon som provat och har praktiska tips att komma med?

Egotripp eller nytta?

Efter att ha bloggat i ett par år så är jag på väg att gå ifrån egotripp till mer professionell användning av bloggandet. Eller kanske snarare en kombination av båda eftersom de har olika syften. Jag har använt mig av Wordpress till tidigare bloggar och är nog fortfarande rätt så förtjust i möjligheten att justera lite som man vill. Just nu saknar jag kategorier här...finns de kanske fast jag inte hittat det?

Våga släppa taget

När jag lyssnar på David Truss och läser lite på hans blogg så känner jag att bloggning med eleverna kan bli hur bra som helst ... men! Det gäller att våga ta ett steg tillbaka och låta eleverna söka sina egna vägar och hitta kunskapen utan att stoppa in fingrarna och peta. Jag lärde mig ett bra uttryck för någon vecka sedan och det var att man kan undervisa antingen med Gummisnoddar eller Drakar. Traditionellt sett har vi nog arbetat mycket med att undervisa med gummisnoddar, vi redovisar kunskap och skjuter sedan iväg en fråga som en gummisnodd. Med lite tur så träffar gummisnodden och vi får tillbaka den (d.v.s. rätt svar). Har man otur så ramlar gummisnodden på golvet och vi får gå och hämta den. Istället så skall man låta eleverna flyga drake och det innebär att de själva skall hitta sitt intresse och få luft under draken och vi som lärare står bara och håller i snöret för att de inte ska flyga iväg för långt. Drakflygningen gäller i högsta grad om man släpper iväg eleverna i bloggform.

Blogga på

Dags för ny blogg, nu om IKT och pedagogik i samband med kursen Digital kompetens - IKT och pedagogik för den 21:a århundradet.

Mina övriga bloggar finns på:
http://metgpedagogen.wordpress.com
http://bortomskrivmaskinen.wordpress.com
http://fossing.wordpress.com